Fragile

Regnet faller över oss som stjärnornas gråt
Regnet faller, säger oss hur sköra vi är

Svensk översättning på Stings Fragile.
En låt som ändå får symbolisera den här dagen lite.
Kurator Jonas använde den som inledning på sin morgonandakt.
En morgonandakt om tacksamhet.
Och det var så bra.
Vi är sköra som människor. Vi vet inte vad som händer i livet, vi kan inte kontrolera allt. men om vi bara tittar omkring oss så kan vi vara tacksamma över så mycket små saker.
och även om denna tanken verkligen inte fanns med mig hela dagen. Så fick den såhär på kvällskvisten komma tillbaka och faktiskt påverka mig ganska mycket.

tacksamhet över den tid som varit. Tacksamhet över den tid vi har kvar. Tacksamhet över de människor man lärt känna under året. Tacksamhet över de erfarenheter man fått efter detta år. Tacksamhet över små saker.

Vi kan inte kontrollera allt. Vi kan inte veta hur framtiden ser ut. Vi är sköra och sårbara. Men om man njuter i det lilla. om man bara ser det som faktiskt händer.

Om man bara lyssnar till Linas glädje över att se att det är bönor till middag.
Om man bara gläds över Emmas entusiasm över att se till att alla människor har det bra
Om man bara skrattar åt alla Petters fantastiskt torra ordvitsar
Om man bara minns att man kan få Martin att göra väldigt mycket för bara en femma
Om man bara lutar sig tillbaka och njuter av Karro, Frida och Lovisas stämmsång
Om man bara inser att Kristofer är grymt duktig på att rita män i bar överkropp
Om man bara tar sig tid att få lyssna på den visa Ylva som ständigt guidar en genom livet
Om man bara ser förbi det där faktum att Oscar är MFF'are och ser den fantastiska människa han är
Om man bara kommer ihåg den glada känslan man får varje morgon när Erik och Rebecka sitter och sover utanför klassrummet
Om man bara tror på Elinas norrskenshistoria
Om man bara tar in all den kärlek som Sindi sprider omkring sig
Om man bara lärde sig vara lika produktiv som vår egna farmor Anna som spårar ut med jämna mellanrum
Om man bara var lika stark som Johanna som ständigt tar sig till skolan trots alla problem
Om man bara tog vara på varje gång AnnaMaria ville massera en
Om man bara la ner energi på att faktiskt prata med Isabella och inser att hon är grymt nice att snacka med
Om man bara är stolt över den utvecklingen som Ann har gjort det här året
Om man bara har med sig tandborsten så har man en ständig tandborstkompis i Julia, så trogen att vi startade förening!

ingen är perfekt. Ingen - inte ens Oscar...
Men alla har sidor som är fantastiska
Och just nu
just nu är jag tacksam!
TACK!

you shine like stars in the sunlight

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0