Och natten blev lite för spännande

Hmm...
Anna, du skrämde mig. Jag gjorde mitt bästa för att verka lugn, men jag var ganska rädd. Jag visste inte vad jag skulle göra. Men hur reagerar man när dörren knackar mitt i natten och den som kommer in är kritvit i ansiktet och säger "prata med mig så jag inte svimmar" Och man får veta att om hon svimmar, då ska jag ringa efter ambulans. Då blir man inge vidare lugn. Så Anna, du skrämde mig..
Men.. ha inte dåligt samvete. skäms inte. Det är ju inte det att du gör det med mening, och jag tror du skrämde dig själv rätt mycket också.
Behövs det fler gånger så räkna med mig. Banka på min dörr och säg att det är dags igen. Jag är kanske rädd. men jag ställer upp. Även om jag önskade att jag visste mer vad jag höll på med. Samtidigt som det är ett bra knep för att få dig att prata. Att berätta för mig vad jag ska göra.
Men Anna! Jag tycker om dig och jag ställer upp för dig, oavsett vad klockan är på dygnet! Du är värd det!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0