Jag faller mot dig

Det blev sig som så att jag hamnade en sväng i kapellet idag.
Jag, ensam med ett piano och ett lovsångshäfte.
så otroligt härligt. Varför är det så att jag inte gör detta oftare.
Att få sitta och lovsjunga. och få sjunga precis de sånger som man själv vill sjunga. Att få spela dem precis som man själv vill och bara njuta. Att få lovsånga på riktigt.
Inte så att jag menar att det är dåligt annars. Verkligen inte. Det är bra, det är riktigt bra. Men att få sjunga det som faller mig i och att få sjunga med Gud som fokus. saknat det faktiskt. måste ta mig såna stunder mycket oftare.

Jag faller mot dig, i din famn där vilar jag

Jesus ska vara i fokus och jag börjar nog fatta det nu. Jag börjar fatta vad det är jag saknar. Inte på skolan och inte i undervisningen... för där är han verkligen i centrum. Men i mitt liv. jag måste acceptera Jesus i livet. Jag börjar fatta. Och det är mig han vill ha. Inte Charlotte, inte Therese eller nån annan figur som bor inom mig. Han vill ha Sofia och det är nog dags för mig att börja inse att det vill folk i min närhet också. Sofia är inte så pjokig. Hon är nog faktiskt ganska så nice ändå. För vill Jesus ha Sofia så är det Sofia han ska få.

Ska jobba på det i alla fall...

Godnatt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0