S

Biblioteket äter upp mig....

Neeej.. ännu ett inlägg om uppsatsen tänker ni...
och ja, men vad gör man?

Vad gör man när hela ens liv kretsar runt ett worddokument på en ca 17 sidor (förhoppningsvis några fler när veckan är över). När livet fylls av avhandlingar, tidigare forskning, undersökningar och analyser.
Livet består sånna här dagar av en uppsats som äter upp mig i ett bibliotek som blivit mitt andra hem.
Dessutom har jag en extra väska att bära med mig hem idag...
tre väskor...
ujujuj...

Jag är inte bitter på livet idag om ni tror det.
Nejdå

bara det att uppsatsen tar fram dåliga sidor hos folk och mig.... irritationen växer i samband med ångesten.
Saker och ting börjas tas på allvar som tidigare tolkats som ironi....
Människor är inte så roliga under press och stress...
Det är en stämning som kan funka under en kortare tid. Men ska hela veckan vara såhär? Då kommer det inte bli roligt.
Varför måste skolan vara så stressig. Varför måste allt ha ett så pressat tidsschema, för att annars skulle aldrig något bli gjort. Men en övningsuppsats... Varför på så kort tid men ändå så mycket?
Jag begriper det inte...
Eller gör man det större själv
Det kanske redan är så bra att man blir godkänd?
Det är allt jag strävar efter. Ett G.
Kommer ändå inte kunna få VG på kursen....

Längtar till nästa måndag, då är det här över!

Längtar...