det brister snart

Det är en sån här dag jag önskar att jag hade en soffa...
så att jag skulle kunna slänga mig i den så fort jag kom hem..
istället får jag slänga mig ner i sängen... inte alls samma effekt.

men idag blev stressen och tröttheten påtaglig.
Bröt ihop i skolan... inte i tårar, utan i skratt. fast jo, lite tårar blev det, skrattade till tårar.
Vet inte varför. Men jag fick värsta skrattanfallet.
det tog inte slut. Aron och Maria fattade ingenting, men de dokumenterade hela upplevelsen.

Uppsatsen ska in om två veckor exakt, det är typ 1,5 veca kvar till en annan grej, det är teaterövningar, det är framtiden, sommaren, jobb, läger, intervjuer... Har jag börjat ta på mig för mycket nu?
Jag är konstant trött... jag är stressad utan att riktigt vara medveten om det....

ojoj... livet är inte lätt...
tänker vara ledig ikväll
blir nog inget vettigt gjort ändå
Tack och lov för fika med Ylva, Anna och Frida! Hjälmaredsfolk behöver man iblnad!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0