Livets väg

jag börjar tro att livet är komplicerat
(jo grattis sherlock säger kanske ni, men det är bara något som slog mig nu)
Eller om det är för att jag sysslesatt mig aldeles för lite den här dagen som gör att huvudet satts i märkliga tankebanor.
Men jag började fundera på en lektion vi hade på Hjälmared.
Om hur vår livs väg ser ut, om den vore en vanlig väg.
Då svarade jag att den var som en 70 landsväg på den skånska landsbygden. det svänger lite hit och lite dit, går lite upp och lite ner, men det är bara fält överallt så man ser långt fram hur vägen kommer se ut.
Idag slog det mig att så ser inte alls min väg ut. Jag tror det är så jag vill att min väg ser ut, men den ser verkligen inte ut så.
jag har ingen aning om vad som händer bakom nästa kurva. Ingen aning. och det svänger nog mer än en landsväg. Jag börjar mer och mer fundera på om jag är en skogsväg där vad som helst kan hända. ingen vet riktigt. Men det är också det som är tjusningen med att köra på vägen, att man kan mötas av otroligt vacker natur. 
Sen började jag fundera på Guds väg för oss. 
Är den redan utlagd så att Gud vet precis vad som kommer hända längre fram. Eller jobbar han på den undertiden man kör. Jag har alltid tänkt att Gud har en väg, ett mål, som han tänkt föra oss till. Och att vi ibland väljer att ta andra vägar, men då hjälper Han en bara tillbaka på den vägen som Han valt. 
Men om det är så, så blir det hela lite mer tråkigt, och lite märkligt. Eller jag vet inte. men jag får inte ritkigt ihop det. Vad händer då med den fria viljan som vi pratar så mycket om.
Jag börjar mer och mer tänka att Gud kanske bygger vägen tillsammans med en. Att han sitter med en i bilen och diskuterar vägval, och hjälper och stöttar en i de beslut man tar. Att man har en fri vilja, och man kan välja att leva livet tillsammans med Gud.
Därför är livet lite knepigt, för framtiden är kanske inte färdiglagd åt en. Gud vet kanske inte heller vad som finns i framtiden för oss. Men han vandrar vid vår sida och underlättar vägvalen för oss, ger oss tips och idéer. Och skulle vi välja en dålig väg som bara leder till problem. så hjälper han oss snabbt att hitta en mysigare stig någon annanstanns. Det gäller bara att vi är villiga att ta råd från honom.
ähh...
vet inte om det är brist på sällskap idag eller tiden på dygnet nu som gör att tankarna sätter igång.
Dock skulle det vara skönt att bara få sitta i en grupp och prata med människor om det här igen. Om ni bara visste hur mycket jag växt under det här året, och hur mycket jag faktiskt börjat tänka på tron, och inte bara köper allt, utan frågar...
Och i sommar ska jag ännu en gång få äran att väcka tankar hos 14åringar.
Det ser jag fram emot.
Nu ska jag sova!

Kommentarer
Postat av: Ylva

Sofia kära Sofia. Vilka kloka tankar. Jag gillar att Gud skulle sitta med i bilen. Jag tror på det.

2011-06-05 @ 14:26:42
URL: http://ylva-andersson.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0