En tusenfoting i luften

Och vad gjorde vi på jobb idag?
En tusenfoting!
På riktigt
Barnen målade toarullar
Jag och Ida klippte ut fötter och klistrade på ansikte på den främre delen av larven.
Jättefin blev den. Hänger numer i cafédelen av kyrkan! Blir liksom glad när jag ser den! :)

Sen satt jag i funderingar när jag kom hem och inte spelar tecken6 med Elin och Robin, äter kladdkaka eller en jättegod köttgryta som Robin gjorde. Och funderingarna gick tillbaka till 1. april. Lektionen då man nästan trodde Lina lurade oss hela tiden (är fortfarande osäker på om lektionen var ett skämt eller på riktigt - dock va den rolig)
Men vi fick rita på alla möjliga sätt... rita av, rita upp&ner, rita med fötterna och... Inte rita av pokalen... men ändå rita där. Rita luften liksom. Sjukt flummigt då.
Nu blev uttrycket måla luften något djupare. och jag vet inte om det går ihop i slutändan. men kul att fundera lite. Men kan det vara så att övningen att måla luften är ett sett att se livet. Att inte bara ha ett mål och vara påväg dit, att man är så päväg att man missar ljuvligheterna runt omkring. Att man inte ser det som finns i det osynliga. Luften....
Ja, jag vet inte.
Men jag funderade över livet i alla fall!



visst blev den fin? Borde namnge den... förslag?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0