S

Minnet av den där oktobermorgonen har klistrat sig fast i mitt huvud.
oktobermorgonen år 2009 då jag vaknar och ser hur han försvinner... Hur han blir uppäten.
Av en vidrig och äklig Iller.
Minnet och ilskan hade lagt sig.
Men idag när man tittar ut genom klassrumsfönstret så får jag syn på en iller. Och jag blir arg.
Jag vet att det är naturens gång och att det är så det går till.
Men inte med min bästa vän.
Inte med Konrad.
Tack vare en iller kommer jag aldrig mer få träffa min älskade Konrad.
Och just nu är saknaden enorm.
Jag vill ha tillbaka honom.  Jag vill ha tillbaka Konrad. Min bästa vän...


Saknar dig!!!